Boende i Finland

Nedan presenteras olika typer av boende i Finland, varav de vanligaste är boende i ägarbostad, boende i bostadsrättslägenhet samt kommunalt och privat hyresboende. För studenter och anställda finns det dessutom särskilda studentlägenheter och tjänstebostäder som förmedlas via stiftelser och företag. Man bör kolla upp alternativen noggrant redan innan man flyttar till Finland. I synnerhet i Helsingforsregionen råder det ständig brist på hyreslägenheter. 

Finland ger man även många olika typer av stöd till boende. Det finns både indirekta (t.ex. räntestöd till byggherrar) och direkta (bostadsbidrag, räntestöd för lån, skattelättnader och stöd till förstagångsköpare) stöd till medborgarna. Man bör noggrant ta reda på vilka olika stödformer som finns och villkoren för dessa innan man fattar beslut om vilken typ av bostad man ska skaffa sig.

Ägarbostad

I ett bostadsaktiebolag betalar andelsägarna bostadsvederlag varje månad. Förutom det pris man betalar för bostaden när den köps måste köparen ha pengar för att betala överlåtelseskatten. I Finland är förstagångsköpare mellan 18 och 39 år befriade från överlåtelseskatt förutsatt att köparen använder lägenheten som sitt eget hem och köparen inte tidigare har ägt minst 50 % av en ägarbostad.  

Köp av lägenhet eller hus finansieras vanligtvis via besparingar och banklån. Det vanligaste sättet att finansiera köp av en ägarbostad är att ta ett bostadslån. Kostnaderna för bostadslån påverkas av den allmänna räntenivån, konkurrenssituationen mellan bankerna, amorteringssätt, lånetid och hur mycket egna besparingar man har, säkerheternas kvalitet och vilket förhållande man har med banken som kund (när det gäller särskilda förmåner m.m.). I dagens läge finns det många olika lånealternativ och man bör be flera olika banker att lämna erbjudanden. Bostadsbyggföretag och bankerna har också tillsammans lanserat nya modeller för att skaffa bostad som gör det möjligt att bli ägare till en bostad även om man har ett begränsat startkapital.

Som ett alternativ till ägarbostad kan köparen ansöka om statligt räntestödslån och få en så kallad delägarbostad, vilket innebär att bostadsinnehavaren betalar 20–30 % av försäljningspriset när han eller hon flyttar in i lägenheten. Det är ett system som motsvarar boende i hyreslägenhet de första fem till tolv åren, varefter bostadsinnehavaren måste lösa in resterande aktier i bostaden. Efter att aktierna lösts in blir bostaden en vanlig ägarbostad i ett bostadsaktiebolag. En fastighet eller aktiebostad i Finland och de inkomster man får in på dessa ska alltid deklareras i Finland. Finland uppbärs ingen inkomstskatt på en bostad som man använder själv, men om bostaden eller fastigheten hyrs ut är skatten på hyresinkomsterna 28 %.

Mer information får du från skattemyndigheten (www.skatt.fi).

Särskilda regler för Åland. Med stöd i självstyrelselagen för Åland (3.1.1975/3 §2) är det fastställt att ”Personer som inte har åländsk hembygdsrätt samt bolag, andelslag, föreningar, andra sammanslutningar, anstalter, stiftelser eller samfund får inte utan tillstånd av landskapsstyrelsen med äganderätt förvärva eller med stöd av legoavtal eller något annat avtal besitta fast egendom i landskapet.” De som inte kommer från Åland måste alltså ansöka om lov från landskapsstyrelsen för att köpa en bostad eller en tomt.

Bostadsrättslägenhet

Bostadsrättslägenhet är ett alternativ till att bo i hyresbostad och till att köpa en lägenhet. Det innebär att man betalar en bostadsrättsavgift för lägenheten som motsvarar 15 procent av lägenhetspriset. Utöver det betalar man en månadsavgift. Bostadsinnehavaren får förvalta sin bostadsrättslägenhet på samma sätt som en lägenhet som han eller hon själv äger, men en bostadsrättslägenhet kan aldrig helt gå över i bostadsinnehavarens privata ägo. När bostadsinnehavaren flyttar ut ur lägenheten får han eller hon tillbaka bostadsrättsavgiften korrigerad enligt index. För att ansöka om en bostadsrättslägenhet kontaktar man kommunens bostadskontor samt ägaren till den fastighet i vilken man vill ansöka om bostadsrättslägenhet.  Ett sökregister över Finlands kommuner hittar du på tjänsten (www.suomi.fi).

Hyresbostad

Finland kan man ansöka om kommunala eller privata hyresrätter. För studenter finns det även så kallade studentbostäder, som presenteras närmare i avsnittet ”Studera”. Utbudet av hyresbostäder och hyresnivåerna varierar betydligt mellan olika delar av Finland. Om man flyttar till Finland i arbetet kan man höra sig för med arbetsgivaren om företaget kan ordna med en hyreslägenhet. 

De kommunala hyreslägenheterna har i regel en något lägre hyra än de privata. Dessutom finns det i Finland även andra sammanslutningar och byggherrar (de största är VVO http://www.vvo.fi/ och Sato http://www.sato.fi/) som väljer ut sina hyresgäster enligt samma kriterier som för kommunala hyreslägenheter, och som kan ha hyror som ligger under marknadspriserna på sina lägenheter. Man ansöker om hyreslägenhet av ägaren och lägenheterna delas i allmänhet ut enligt behov samt på grundval av inkomst och förmögenhet. Privata hyresbostäder hittar man i annonser i tidningar och på internet. Bostadssökande kan även sätta in en egen annons eller använda sig av mäklare för hyresbostäder.

Stödformer för boende

Finland ger man många olika typer av stöd till boende. Det finns både indirekta (t.ex. räntestöd till byggherrar) och direkta (bostadsbidrag, räntestöd för lån, skattelättnader och stöd till förstagångsköpare) stöd till medborgarna. I detta avsnitt behandlas endast den vanligaste stödformen, bostadsbidrag. Mer information om olika stödformer hittar du på Miljöförvaltningens webbplats (www.miljo.fi)

Folkpensionsanstalten betalar bostadsbidrag till hushåll som är bosatta i Finland som har liten inkomst i syfte att minska boendekostnaderna för en hyres-, ägar-, bostadsrätts- eller delägarbostad. Stödet betalas ut via fyra olika system. Det allmänna bostadsbidraget ges till exempelvis barnfamiljer, barnlösa gifta par och sambor samt personer som bor ensamma eller i kollektiv. Självriskandelen i det allmänna bostadsbidraget och inkomstgränserna för beviljande av bostadsbidrag för år 2009 hittar du i författningssamlingen Edilex (http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2008/20080834).

Till pensionärer beviljas bidrag inom systemet för bostadsbidrag för pensionstagare. När det gäller studerande är boendeform och familjeförhållanden avgörande för om man får studiestödets bostadstillägg eller allmänt bostadsbidrag. Dessutom betalar Folkpensionsanstalten ut militärunderstödets bostadsunderstöd. Mer information om bostadsbidrag hittar du hos (www.fpa.fi)

Sommarbostäder

Utöver permanenta bostäder kan man i Finland även köpa en semesterbostad, det vill säga en stuga. Att bygga en ny stuga är inte alltid det bästa eller det enda alternativet. Man kan även få en bra stuga genom att renovera en gammal eller genom att hyra en. 

Köpa en tomt

När man köper en tomt bör man titta på hur den är planerad och på byggloven för tomten samt användningssyftet, det vill säga hur mycket, hur och i vilket syfte man får bygga på tomten. På gravationsbeviset, utdraget ur fastighetsregistret och kartan framgår det om lägenheten belastas av inteckning, om rättigheter till gemensamma mark- och vattenområden ingår i tomten, tomtens ytareal och tomtgränserna. Man bör även kontakta lantmäteriet och ta reda på om stugägarna har rätt att använda den väg som leder till stugan. Man får inte regelbundet köra bil på privatvägar utan användarrättigheter. 

När man överlåter tomten betalar man en överlåtelseskatt, som uppgår till 4 procent av köpesumman. I samband med köpet överlämnas även anvisningar om lagfart och blanketter för ansökan om bygglov till köparen. Det är kommunen som beslutar om bygglov, och på kommunens generalplan framgår de områden som är avsedda för semesterbostäder.

Hyra en tomt

Om man istället vill hyra en tomt ingår man ett hyresavtal med Forststyrelsen om hyra av det planerade området för 25 år i taget. I hyresavtalet fastställs hyresgästens och hyresvärdens rättigheter och skyldigheter, som man förbinder sig att följa. 

Sommarbostad som permanent bostad

För att få använda en sommarbostad som permanent bostad behöver man ett undantagslov om det inte finns någon plan över området eller det inte redan är fastställt enligt planen att tomten är avsedd som en plats för en permanent bostad. Den som planerar att flytta permanent till en sommarbostad bör först ta kontakt med byggnadsinspektionskontoret i kommunen, som ger anvisningar om hur det går till att skaffa tillstånd och preliminära uppgifter om de eventuella ändringar man måste göra på byggnaden.